Felix Norlin – Te21D – 2022-08-23
Vågkraft är en energikälla med en stor potential som ännu behövs uppnås. Vågkraft producerar el från rörelsen av havets vågor. Vågorna rör till exempel en boj på vattenytan som i sin tur rör en generator på botten som då kan producera el. Idag fungerar inte vågkraft som en pålitlig energikälla främst på grund av påfrestningar från hav och stormar. Men man tror att ”Vågkraft kan ge mer energi än sol och vind” (Helena Östlund, 2018).
Hur fungerar det?
Inom vågkraft finns det i stora drag tre olika former att utnyttja vågenergin. Dessa former är: Oscillerande vattenpelare (OWC), vatten transportsystem (OTS) och oscillerande kroppar. Men de tekniska aspekterna av vågkraft är inte riktigt fullbordade än.
Oscillerande vattenpelare
Denna form av energiutvinning använder en kammare som utnyttjar tryck som bildas när luften trycks av vattnet ur kammaren genom en turbin som genererar el. För att samla så mycket tryck som möjligt försöker man därför omdirigera vågorna mot kammaren. Ett problem med detta är dock att energi genereringen inte är konstant och kan ofta ge ett irrationellt utslag i effekt, vilket leder till en reducerad mängd produktion, vilket ofta sker i lugna havsmiljöer där energin inte är lika samlad.
Ett annat problem är de irrationella lasterna som system påverkas av, vilket leder till att många extra lager av säkerhetsmetoder krävs, t.ex. att bygga större än vad som egentligen hade krävts, som leder till en mindre optimerad anläggning. Dessutom så finns det många variabler när man bygger dessa beroende på geografisk plats, därför är de svårare att exempelvis massproduceras.
Vatten transportsystem
I denna form utnyttjar man höjdskillnaden som bildas med vågorna och har en turbin som snurrar på vägen ner. Ett problem med denna design är att den är beroende på plats och att den inte har en sådan hög energiproduktion som man kanske hoppas på, men i en passande geografisk plats så kan det funka.
Oscillerande kroppar
I denna form av vågkraft utnyttjar man vågornas rörelser med en till exempel en boj eller propeller som rörs av vågorna men även rörelser under vattnet och på så sätt genererar el. Detta är den mest välkända formen av vågkraft. Dessa genererar heller inte en substantiell mängd energi men kan göra med större mängder. Problemen med dessa är som med OTS att de är beroende av geografisk placering, dessutom att de kan vara farliga för båtar, då de i vissa fall kan vara svåra att se i vattnet. En positiv sak med dessa är att de är punktabsorberande system, vilket innebär att de kan utnyttja vågenergin oberoende av riktning, som är positivt då vågor ofta är ganska oförutsägbara.
Effektivitet
Det finns många saker som gör vågkraft mer effektivt än de lösningar vi har idag. ”En fördel med vågkraft jämfört med sol och vind är att den har mycket högre energitäthet, fem gånger högre än till exempel vind.” (Helena Östlund, 2018). Dessutom så slutar havet nästan aldrig röra sig, så man får en konstant tillförsel av energi till elnätet. Dock så producerar ett vågkraftverk mer energi på höst och vår då det är blåsigare vilket orsakar mer och större vågor.
Det är svårt att få fram en exakt siffra på hur mycket energi ett vågkraftverk kan producera då det beror på många faktorer såsom: typ av kraftverk, storlek, väderlek, säsong med mera. Men det finns några exempel såsom utanför Perths kust har man anlagt tre stycken Ceto vågkraftverk (en oscillerande kropp under ytan) som vardera har kapacitet om 240 kilowatt.
Samhälls-/ miljö-påverkan
Vågkraftverk har liten till ingen påverkan på oss människor utöver eventuella båtförare som inte håller sig till farleder. Detta då det finns sätt att installera oscillerande kroppar då de bara behöver ett fäste i botten och ett sätt att leverera elen till land och det finns lösningar på detta som från början utvecklades för ”offshore windfarms”. Dock kan vågkraft ha en stor påverkan på det marina livet. Vissa argumenterar att ”fundamenten under ytan kan vara bra för närliggande djurliv då fiskar och andra djur kan etablera sig runtomkring installationerna.” (Rolf, 2020). Andra menar att ljudet och magnetismen från kraftverken kan störa djurlivet i omgivningen.
Kostnad
Än en gång är det svårt att kalkylera en godtagbar siffra för kostnaden på vågkraftverk då det beror på samma faktorer som med energin. Men Australien har investerade, i 2015, 85 miljoner kronor i en vågkraftspark med en kapacitet på tre megawatt.
Referenser
Boström, C. (den 10 10 2008). Wave Energy from the North Sea: Experiences from the Lysekil Research Site. Hämtat från SpringerLink: https://link.springer.com/article/10.1007/s10712-008-9047-x
Gullers, A. (den 20 1 2021). KTH sätter fart på vågkraften. Hämtat från KTH: https://www.kth.se/sv/mmk/nyheter/wave-energy-benefits-from-the-mistakes-of-wind-power-1.1042765
Hållbarhetsportalen. (den 2 3 2019). Vågkraft – en förnyelsebar energikälla. Hämtat från Hållbarhetsportalen: https://www.hallbarhetsverige.se/energi/vagkraft-en-fornyelsebar-energikalla/#
Kättström, D. (den 15 11 2019). Vågkraft. Hämtat från el.se: https://el.se/v%C3%A5gkraft
Rolf. (den 2 3 2020). VÅGKRAFT – EN FÖRNYELSEBAR ENERGIKÄLLA. Hämtat från Hållbartsamhälle: https://www.xn--hllbartsamhlle-gibf.nu/vagkraft-en-fornyelsebar-energikalla/
Vågkraft. (den 23 8 2022). Hämtat från Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5gkraft
Westander. (den 29 1 2016). Om vågkraft och utredning om cirkulär ekonomi. Hämtat från Westander: https://www.westander.se/press/veckans-klimatnyheter/om-vagkraft-och-utredning-om-cirkular-ekonomi/
Östlund, H. (den 15 10 2018). Vågkraft kan ge mer energi än sol och vind. Hämtat från forskning.se: https://www.forskning.se/2018/10/15/vagkraft-kan-ge-mer-energi-an-sol-och-vind/