Inom ramen för forskning och utveckling arbetar Stockholm Exergi med hur bio-CCS konkret kan bidra till att stödja nationella och internationella klimatmål.
Bio-CCS är en möjlig lösning för att kunna sakta ned den globala uppvärmningen och på sikt återställa klimatet till hållbara nivåer. Stockholm Exergis beräkningar visar att det finns potential att fånga in 800 000 ton koldioxid per år vid biokraftvärmeverket i Värtan. Sett till hela Stockholm och då även andra bolags verksamheter är potentialen ännu större: två miljoner ton per år, vilket är ungefär dubbelt så mycket som utsläppen av koldioxid från Stockholms samlade biltrafik.
Stockholm Exergis planer på en fullskalig anläggning för bio-CCS vid det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtan blir alltmer konkreta. I december 2019 invigde vi vår forskningsanläggning och de tester som gjorts har hittills visat på goda resultat. Hösten 2020 har vi beviljats stöd från Energimyndigheten för att utvidga testerna genom att bygga ut forskningsanläggningen så att vi exempelvis kan testa flera olika driftsalternativ, simulera rökgaser från andra anläggningstyper och öka energieffektiviteten. Målet med forskningsanläggningen är att få tillräckligt robusta resultat för att utgöra underlag för Stockholm Exergi att investera i en storskalig anläggning.
Kostnadseffektiv teknik som behöver ekonomiskt stöd
Bio-CCS är en kostnadseffektiv teknik jämfört med många andra alternativ för minskning av koldioxid. Men trots att bio-CCS är effektivt sett till vilken koldioxidminskning som kan uppnås för pengarna, så är den enskilda kostnaden stor för att implementera tekniken på en anläggning. Därför behövs uppdaterade regelverk och nya ekonomiska styrmedel för att göra stora kolsänkor möjliga. Stockholm Exergis bedömning är att om bio-CCS ges rätt förutsättningar så kan det innebära kolsänkor som är absolut nödvändiga för att nå målet om att stoppa den globala uppvärmningen väl under 2 grader.
Under de år som gått sedan COP21-mötet i Paris 2015 har behovet av att skapa kolsänkor blivit uppenbart för allt fler aktörer. I Sverige har sju av åtta riksdagspartier uttalat sitt stöd för målet att nå nollutsläpp för växthusgaser till 2045 och att utsläppen därefter bör vara negativa.
Starkt stöd för att satsa på bio-CCS
Klimatpolitiska vägvalsutredningen fick i uppdrag av regeringen att föreslå en strategi för hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. De överlämnade sitt förslag Vägen till en klimatpositiv framtid till regeringen i januari 2020 och slår fast att förutom omfattande utsläppsminskningar av koldioxid krävs det kompletterande åtgärder. En av dessa åtgärder är bio-CCS.
Vägvalsutredningen bedömer bio-CCS som en kostnadseffektiv åtgärd för att bidra till att nå det långsiktiga målet. Sverige har enligt förslaget goda förutsättningar för tekniken och man föreslår hur den skulle kunna implementeras.
Sedan förslaget lämnades har 100 instanser under vårens remissrunda lämnat synpunkter. Slutsatsen är att det bland remissinstanserna finns ett starkt stöd för att satsa på bio-CCS i Sverige.
- 9 av 10 remissinstanser som tar upp frågan i sitt svar står bakom utredningens förslag om att implementera bio-CCS i Sverige.
- 7 av 10 remissinstanser som har tagit upp frågan i sitt svar står bakom att styrmedlen utformas så att de riktas mot avskiljning och lagring av biogent koldioxid, bio-CCS, som ger negativa utsläpp.
- Nästan 9 av 10 remissinstanser som tar upp frågan när bio-CCS kan implementeras står bakom att det bör ske i ett snabbare tempo än det som utredningen föreslår.
Nästa steg är att miljödepartementet genomför en slutlig bearbetning innan regeringen kan lägga fram en proposition och det kan göras tidigast under senhösten 2020.
Läs Stockholm Exergis sammanställning av remissvaren på Klimatpolitiska vägvalsutredningens förslag.
Av: Joar B och Melker N