Oljekondenskraftverk

I Sverige existerar endast ett aktivt oljekondenskraftverk vid namn Karlshamnsverket. Karlshamnsverket befinner sig på halvön Stärnö i Blekinge Karlshamnsverket fungerar huvudsakligen som en reserv källa vid elbrist i Sverige. I Sverige står normalt sätt kärnkraft, vindkraft och vattenkraft för Sveriges behov av el och dessa energikällor är mer än tillräckliga då vi har ett överflöd av el och ständigt exporterar elen till bla Tyskland. När det uppstår störningar i den normala elproduktionen så kan Karlshamnsverket komma in och aktiveras på endast två timmar.

Oljekondenskraftverk fungerar väldigt likt till ett kärnkraftverk i sättet elen produceras. Oljekondenskraftverk fungerar så att vattnet upphettas av oljan i ångpannan, ångan leds sedan vidare till en turbin, ångan sätter tryck på turbinbladen vilket tvingar de rotera. Turbinaxeln driver sig runt en generator som alstrar el, när generatorn har alstrat all el så kyls ångan i kondensorn och går sedan tillbaka in i ångpannan. 

Oljekondenskraftverk har dessvärre en dålig miljöpåverkan vilket går emot Sveriges mål att ha netto noll utsläpp till 2045. Året 2021 bidrog Karlshamnsverket till 90 000 ton koldioxidutsläpp vilket är ekvivalent till 28 000 ton oförbränd olja. Oljekondenskraftverken är alltså ingen hållbar energikälla även om den producerar mycket el.

Marknad och Ekonomi

Varför kostar drivmedel så mycket?

Under den internationella pandemin orsakad av COVID-19 viruset så minskade efterfrågan av olja enormt mycket och priset på oljeterminer blev till och med negativt för första gången i världshistorien. TIll följd av detta så minskade oljeföretag sin produktion och ställde in flera stora projekt. Det blev inte hellre ekonomiskt lönsamt för mindre företag att producera olja. Sedan dess så har efterfrågan till viss del återvänt men företag vill inte investera de mängder som de gjorde tidigare. Detta är på grund av energiindustrins långsiktiga perspektiv på 20-25 år för ett enda projekt. Industrijättarna tror därför inte att efterfrågan kommer att vara lika hög 2050, ett datum där många också planerar att vara CO2-neutrala, som idag. Då kan de dela ut sina vinster till aktieägare iställe för att investera det tillbaks i företaget. Pandemin har också skapat stora leveransproblem och ett större antal raffinaderier har haft svårt att faktiskt göra om råoljan till bränslen.

OPEC och NOCs

Oljeindustrin idag domineras av stora multinationella statligt ägda företag, så kallade NOCs. Dessa statliga bolag kontrollerar tillsammans över 60% av världens kända oljereserver och en majoritet av produktionen. (The Economist, 2022). Några exempel på dessa är Saudi Aramco, PetroChina, CPCC och Rosneft. Vissa av de länder med statliga oljebolag är medlemmar i OPEC, Organisationen av Petroleum Exporterande Länder. OPEC är inte ett ett företag utan en internationell sammarbetsorganisation där medlemsländer tillsammans bestämmer hur mycket råolja som ska produceras, vilka OPEC-länder som ska producera den, och genom OPECs stora produktionsandel vad priset ska vara.

OPEC grundades under Baghdadkonferansen mellan flera länder i mellanöstern och Venezuela. Det fick inte stor betydelse för än Jom Kippurkriget 1973, där OPEC-länderna tillsammans införde ett handelsembargo mot alla länder som stöttade Israel. Detta embargo ledde till en fyrdubbling av priset på olja och orsakade en internationell lågkonjuktur. OPEC hade försökt något liknande tidigare men kunde bara få den effekt de önskade eftersom på början av 70-talet var skillnaden mellan den oljan som var producerad och den som var konsumerad väldigt liten (Yergin, 1990). Över tid så har OPECs makt minskat då oljeindustrin i andra områden har växt för att bli mindre beroende av mellanöstern. OPEC har då på senare tid sammarbetat med andra länder, framför allt Ryssland, för att skapa OPEC+ (Yergin, 2020).

Icke-statliga multinationella oljebolag

Det finns också flera stora privata företag inom oljeindustrin. Flera är direkta ättlingar till 1800-talets oljemonopol Standard Oil (t.ex Exxon Mobil, Chevron) men kan också ha andra historiska kopplingar (BP Amoco, Shell). Fram till 1969 hade de sju största oljebolagen i praktiken full kontroll över priser och hur marknaden såg ut genom överenskommelser att arbeta tillsammans med varandra utanför USA. Idag har de väldigt mycket mindre makt men deras rykte lever fortfarande kvar (Yergin 2022).

USA

Världens största oljeproducent är USA. Historiskt så har Amerika dominerat oljemarknaden både genom internationella företag och inhemsk produktion, och har nu tagit tillbaka sin position som en större netto-exportör till följd av den så kallade ”Shale Revolution” under 2010-talet. Mellan 1975 och 2015 så var det olagligt att exportera olja för att skydda den amerikanska ekonomin, men med det stora överskottet i den amerikanska produktionen lyftes exportförbudet (Yergin, 2020).

Norge

Den norska oljeindustrin drivs för det mesta av det statligt ägda företaget Equinor, tidigare Statoil. Oljeindistrin i norge är helt Offshore, alltså på enorma plattformar i nordsjön som borrar och hämtar olja flera kilometer under havets botten. Det blev först ekonomiskt lönsamt att arbeta offshore efter 1970-talets oljekris (Yergin, 1990). Norge populariserade iden att ha en statlig förmögenhetsfond för att undvika symptomen med ”Dutch disease”. Idag har Norge världens största oljefond (Norges Bank, 2022).

Har du några frågor kring marknaden inom olja- och gasindustrin? Hör gärna av dig till 21jovo@stockholmscience.se!

Svt nyheter: Eldar 140 000 liter olja i timmen

Wikipedia: Karlshamnsverket och Kondenskraftverk

Nyteknik:Rekord i oljeeldning på Karlshamnsverket: ”Det behövs”

Uniper: Effektreserven är livlinan i det svenska elsystemet

SvD Näringsliv: Expert: Oljepris på 185 dollar är absolut möjligt

The Economist (2022-07-30) Nationally determined contributors.

Yergin, D. (1990) The Prize: The Epic Quest for Oil, Money and Power. Free Press

Yergin, D. (2020) The New Map: Energy, Climate, and the Clash of Nations. Penguin Books

Norges Bank (Hämtad 30/08/2022) Oljefondet https://www.nbim.no/no/

Författare: Filip Radenovic, Joar von Arndt