21osin
Geotermi kommer ifrån grekiskan, Geo betyder jord och termia betyder värme. Geotermi är läran om temperaturförhållanden i jorden (Nationalencyklopedin, geotermi (hämtad 2022-08-23)). Geotermin fungerar genom att man borrar hål i marken för och häller ner vatten som sedan värms upp och blir till ånga. Geotermiskenergi framkommer för det mesta i kalk rika länder eller länder som har närmare till jordskorpan via vulkaner eller gejsrar. Ett geotermiskt kraftverk funkar på sådana sätt att man pumpar ner vatten i hålen som sedan värms upp och sedan åker till kraftverket där den hjälper till att driva en ångpanna som snurrar och aktiverar en generator som omvandlar den mekaniska energin till elektrisk energi. renovablesverdes.com (2019)
Effektivitet
För att kunna mäta hur djupt man behöver gräva så använder man sig ut av den ”Geotermiska gradienten”. Enligt gradienten så är det ca 30 *C per kilometer i ”sedimentära berg” det vill säga magmatiska berg som exempelvis: Kalksten, sandsten och skiffer. I vanligt urberg lyder gradienten: 7-22 *C per kilometer. Med det sagt så kan man utvinna geo värme var som helst i världen med varierade resultat beroende på ifall berggrunden är av sedimentär sort eller ifall berggrunden är tunn. Enligt renovablesverdes.com (2019) så genererar generatorn ca 13800 Volt i taget som via en transformatorn som omvandlar detta till 115’000 Volt.
För och nackdelar
Geotermi är en förnybarenergikälla, de vill säga så länge jordens skorpa är varm så kan vi utvinna värme därifrån. Geotermi kan i ytterst få fall leda till jordbävningar (ifall anläggningen ligger mellan två jordplattor). Enligt Bengt Cederblad, Stefan Saxin och Sebastian Skoog på Chalmers så kostar geotermisk energi 2.9 amerikanska medans vattenkraft kostar 3 amerikanska cent (priser vid 80% kapacitet). Ytterligare en fördel är att miljön inte kommer till skada vid utvinningen av geotermisk energi.
Miljö påverkan
Idag skapas främst slutna system där varken gaser eller andra ämnen kommer ut. Om vätska extraheras ur jordskorpan från öppna system innehåller den ofta lösta gaser, framförallt koldioxid (CO2) men även svavelväte (H2S), svaveldioxid (SO2), vätgas (H2), metan (CH4) och kvävgas (N2). Om dessa gaser frigörs bidrar de till bland annat den globala uppvärmningen, surt regn, och illaluktande lukt runt omkring kraftsystemet. Förutom gaser finns det även farliga ämnen såsom kvicksilver, arsenik och antimon, som i sig vid utsläpp om de exempelvis når sjöar och hav även påverkar ekosystemet och kan göra det farligt att dricka och bada i vattnet.
Om man pumpar ned vätska med högt tryck för att skapa sprickor kan markstabiliteten påverkas. Det finns också risk för utlösande av seismisk aktivitet. Det har exempelvis observerats marksänkningar vid Wairakei field i Nya Zeeland samt vid Staufen im Breisgau i Tyskland. Genom att använda den senaste teknologin kan dock dessa risker för oönskade seismisk aktivitet minimeras. Den troliga orsaken till tidigare störningar har antagligen berott på att man har injekterat berggrunden med för högt tryck och därmed skapat för stora sprickzoner, vilket med rätt mätningar och tolkningar av berget kan undvikas.
———————————————
REFERENSLISTA
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/geotermi
https://www.renovablesverdes.com/sv/centrales-geotermicas/
http://fy.chalmers.se/~f5xrk/Geo.pdf