Dagens fusionsreaktorer använder deuterium och tritium, båda väteisotoper, som bränsle. Dessa finns det så mycket av i havet att man nästan kan räkna bränslet som obegränsat. Det krävs dock en hel del för att få igång den energirika reaktionen. För att det ska hända något överhuvudtaget måste man nå temperaturer på nästan 100 miljoner grader celsius. Dagens fissionsreaktorer genererar därmed mindre energi än vad som skulle krävas för att hålla igång fusionsreaktorer.

Den värme som krävs är inte bara svår att uppnå utan även att kontrollera. Inget material vi känner till klarar den värmen. Nutida reaktorer använder sig av extremt starka magnetfält för att hålla plasman på plats och borta från material. Eftersom man dessutom behöver hålla den temperaturen för att reaktionen ska pågå, läggs ytterligare kostnad till för konstruktioner som är riktigt dyra. Exempelvis ITER, en fusionsreaktor som planeras vara färdigbyggd 2025, uppskattas kosta ca 20 miljarder euro att bygga. 

Den största anledningen till intresset för fusionskraft är dess fördelar gentemot fissionskraft. I teorin ska båda reaktionstyperna ge mycket energi och samtidigt inte släppa ut någon växthusgas i utvinningsprocessen. Processerna är dessutom oberoende av väder till skillnad från sol, vind och vattenkraft. 

Fusionskraft är dock säkrare än fissionskraft. Eftersom de krävda omständigheterna är så specifika och kräver finjustering, är inte reaktionen lika benägen till att okontrollerat eskalera och skapa saker såsom härdsmältor. Relativt till fission bidrar inte heller fusion med lika mycket radioaktivitet. Vid en fusionsreaktion avfyras dock neutroner från plasmans centrum. De ”radioaktiverar” reaktorns stålväggar på ett sätt som inte försvinner förrän 100 år senare. I takt med att vår teknik och mer passande material utvecklas kommer dock detta bli ett mindre och mindre problem.

Källor:

Christian Löwhagen, Chalmers. (2019-01-08). ’“Stjärna i burk” ska lösa framtidens energiförsörjning’. https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Stjarna-i-burk-ska-losa-framtida-energiforsorjning.aspx

F4E. (26 augusti 2022). ITER. fusionforenergy.eu .https://fusionforenergy.europa.eu/iter/

Irena Chatzis & Matteo Barbarino, IAEA. (maj 2021). Demonstration Fusion Plants. iaea.org. https://www.iaea.org/bulletin/demonstration-fusion-plants

Christian Löwhagen, Chalmers, (2022-02-22), “Efterlängtat genombrott för fusionenergi” https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Rekord-fusionsenergi.aspx

Björn Zaar, Kungliga Tekniska Högskolan, (2021-08-16), “Fusionsfysik – en kort introduktion”: https://www.kth.se/sv/ee/fpp/introduction-to-fusi/fusion-plasma-physics-essentials-1.30839